Omega-3-fettsyror i parenteral nutrition sällan indicerat

Sammansättningen av lipidemulsioner för parenteral nutrition kan vara av klinisk betydelse, då olika fettsyror skiljer sig åt med avseende på metabola och immunologiska effekter. Omega-3-fettsyror, som är rikligt förekommande i fiskolja, har en anti-inflammatorisk effekt jämfört med andra fettsyror [1].

Dokumentationen avseende omega-3-fettsyror som tillsats i parenteral nutrition omfattar med enstaka undantag små kliniska studier där det primära utfallsmåttet inte har en tydlig koppling till patientnytta. Ett antal meta-analyser av studier som undersöker omega-3-fettsyror i parenteral nutrition till sjukhusvårdade patienter har funnit en lägre risk för infektioner och kortare vårdtid kopplad till användning av fiskolja [2,3]. Tolkningen av dessa slutsatser begränsas av heterogenitet mellan enskilda studier, förekomsten av metodologiska brister i enskilda fall, samt redovisade intressekonflikter hos författarna bakom meta-analyserna. Den externa validiteten av flera studier i metaanalyser begränsas också av att kontrollgruppen ofta behandlats med uteslutande sojaoljebaserad lipidemulsion. Omega-6-fettsyror i sojaolja har en potentiellt proinflammatorisk effekt, och rekommenderas inte som enda fettkälla i parenteral nutrition [4,5]. En uppdaterad meta-analys av parenterala lipidemulsioner för kritiskt sjuka patienter påvisade en kortare vårdtid och färre nosokomiala infektioner vid lägre innehåll av omega-6-fettsyror [6].

Aktuella riktlinjer från European Society for Parenteral and Enteral Nutrition (ESPEN) rekommenderar inte rutinmässig användning av parenteral nutrition berikad med omega-3-fettsyror i flertalet patientgrupper [4,7–9].

Expertgruppen för perioperativ vård och intensivvård har inte kunnat hitta belägg för att parenteral nutrition med fiskolja skulle vara sämre än andra lipidemulsioner med hänsyn till patientnytta. Vi utesluter inte att parenteral användning av omega-3-fettsyror till speciellt utvalda patientgrupper, ordinerat av specialistkompetent läkare inom området, kan vara indicerat. Denna rekommendation kan dock inte gälla patienter med behov av parenteral nutrition i allmänhet.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för perioperativ vård och intensivvård

Källa

1. Calder PC. Omega-3 polyunsaturated fatty acids and inflammatory processes: nutrition or pharmacology? Br J Clin Pharmacol. 2013;75: 645–662.
2. Pradelli L, Mayer K, Klek S, Omar Alsaleh AJ, Clark RAC, Rosenthal MD, et al. ω-3 Fatty-Acid Enriched Parenteral Nutrition in Hospitalized Patients: Systematic Review With Meta-Analysis and Trial Sequential Analysis. JPEN J Parenter Enteral Nutr. 2020;44: 44–57.
3. Pradelli L, Mayer K, Muscaritoli M, Heller AR. n-3 fatty acid-enriched parenteral nutrition regimens in elective surgical and ICU patients: a meta-analysis. Crit Care. 2012;16: R184.
4. Singer P, Blaser AR, Berger MM, Alhazzani W, Calder PC, Casaer MP, et al. ESPEN guideline on clinical nutrition in the intensive care unit. Clin Nutr. 2019;38: 48–79.
5. Kirk C, Haigh L, Thompson NP, Pearce M, Jones DE, Mathers JC. The effects of different parenteral nutrition lipid formulations on clinical and laboratory endpoints in patients receiving home parenteral nutrition: A systematic review. Clin Nutr. 2022;41: 80–90.
6. Notz Q, Lee Z-Y, Menger J, Elke G, Hill A, Kranke P, et al. Omega-6 sparing effects of parenteral lipid emulsions-an updated systematic review and meta-analysis on clinical outcomes in critically ill patients. Crit Care. 2022;26: 23.
7. Zhang Y, Tan S, Wu G. ESPEN practical guideline: Clinical nutrition in surgery. Clinical nutrition . 2021. p. 5071.
8. Pironi L, Boeykens K, Bozzetti F, Joly F, Klek S, Lal S, et al. ESPEN guideline on home parenteral nutrition. Clin Nutr. 2020;39: 1645–1666.
9. Gomes F, Schuetz P, Bounoure L, Austin P, Ballesteros-Pomar M, Cederholm T, et al. ESPEN guidelines on nutritional support for polymorbid internal medicine patients. Clin Nutr. 2018;37: 336–353.