Regionernas samverkansmodell för läkemedel

Bedömning av betalningsvilja

Publicerat 2019-03-27

NT-rådet bedömer samhällets betalningsvilja för ett läkemedel. Detta blir grunden för att ge en rekommendation om hur ett läkemedel ska användas. NT-rådet har tagit fram en policy för denna bedömning.

Den etiska plattformen utgör fundamentet
för bedömning av betalningsviljan. Grunden för rättvisa och jämlikhet ges av
människovärdesprincipen. Behovs/solidaritetsprincipen innebär att patienter med
de största behoven ska prioriteras högst. Kostnaden ska också stå i rimlig
proportion till nyttan vilket beskrivs av kostnadseffektivitetsprincipen.

Bildtext: Den etiska plattformen utgör fundamentet för bedömning av betalningsviljan. Grunden för rättvisa och jämlikhet ges av människovärdesprincipen. Behovs/solidaritetsprincipen innebär att patienter med de största behoven ska prioriteras högst. Kostnaden ska också stå i rimlig proportion till nyttan vilket beskrivs av kostnadseffektivitetsprincipen.

För att värdera om och hur samhällets resurser ska användas för ett läkemedel behövs dels en hälsoekonomisk analys och dels en uppskattning av samhällets betalningsvilja. Uppskattningen bygger på principerna i riksdagens etiska plattform för prioriteringar i kombination med tillförlitligheten i data om läkemedlet. Betalningsviljan kan därför variera från fall till fall.

NT-rådet bedömer betalningsviljan med hjälp av de fyra kriterierna svårighetsgrad, sällsynthet, effektstorlek och tillförlitlighet. Tillståndets svårighetsgrad hänger ihop med behovs-och solidaritetsprincipen i den etiska plattformen. Bedömning av tillståndets svårighetsgrad påverkas till exempel av risk att avlida i förtid, påverkan på livskvalitet eller funktionsnedsättning.

Sjukdomens sällsynthet kan också hänföras till behovs-och solidaritetsprincipen. Om sjukdomen är sällsynt är det stor risk att behandlingar inte utvecklas om inte samhället är berett att acceptera en högre betalningsvilja.

Effektstorleken vid behandling med läkemedlet påverkar kostnadseffektiviteten och hanteras i den hälsoekonomiska analysen. Utöver den analysen påverkar effektstorleken också betalningsviljan inom ramen för behovs/solidaritetsprincipen. Detta eftersom effektstorleken har ett eget plusvärde om läkemedlet ger en betydande eller livsavgörande effekt jämfört med endast marginella effekter.

Även tillförlitligheten i det kliniska och hälsoekonomiska underlaget har ett eget värde eftersom den gör beslut mer välgrundade och trygga samt motiverar läkemedelsföretag att ta fram tillförlitliga data om nya läkemedel. Tillförlitligheten av data är oberoende av den etiska plattformen.

Gradering i fyra nivåer

De fyra kriterierna svårighetsgrad, sällsynthet, effektstorlek och tillförlitlighet graderas i fyra nivåer; mycket hög, hög, måttlig respektive låg. För att uppskatta betalningsviljan sammanvägs dessa. Kriterierna har olika vikt och tillståndets svårighetsgrad väger tyngst av dessa. Betalningsviljan uttrycks i princip i kronor per kvalitetsjusterat levnadsår (kr/QALY), men uppskattningen görs idag i första hand beskrivande snarare än i form av ett uträknat värde.

Relationen mellan kostnadseffektivitet och betalningsvilja är grundläggande för NT-rådets rekommendation och även för styrkan i denna. Om betalningsviljan är högre än kostnaden möjliggör det en positiv rekommendation.

Senast ändrad 2019-06-11