Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Fler behandlingsmöjligheter vid IBS

Publicerat 2015-02-25

IBS är vanligt och ett syndrom som sänker livskvaliteten i paritet med sjukdomar som depression eller diabetes. Nu uppdateras Kloka Listan med ett nytt preparat för specialiserad vård vid IBS.

Irritable bowel syndrome, IBS, räknas till de funktionella mag- och tarmsjukdomarna vilket innebär att det inte finns någon organisk förklaring till besvären som kan påvisas med undersökningar eller provtagning. Diagnostiken av IBS grundar sig på de så kallade Rom-III kriterierna:

Återkommande episoder med buksmärta
Tillsammans med minst två av nedanstående symtom

  • Smärtan/obehaget lindras vid tarmtömning
  • Förändrad tarmtömningsfrekvens
  • Förändrad avföringskonsistens eller form

Besvär minst tre dagar per månad de senaste tre månaderna, med debut minst sex månader tillbaka i tiden.

IBS brukar delas in i tre olika grupper beroende på typ av avföringsrubbning. Förstoppningsdominerad och diarrédominerad IBS förkortas IBS-C respektive IBS-D. IBS-M är IBS med omväxlande diarré och förstoppning. I Sverige svarar de olika patientgrupperna för 24, 32 och 44 procent. IBS är vanligt, uppskattningsvis 15 procent av Sveriges befolkning har IBS. Sjukdomen debuterar ofta i ung vuxenålder och två tredjedelar av de som insjuknar är kvinnor.

Vid utredning av IBS gäller det att ta ställning till om symtomen kan förklaras av någon annan sjukdom än IBS, till exempel celiaki, laktosintolerans, inflammatorisk tarmsjukdom eller kolorektal cancer. Omfattningen av utredningen bestäms av patientens ålder, symtomduration och eventuella alarmsymtom/-tecken.

Prognosen är mycket god i det avseendet att det inte finns några komplikationer och att mortaliteten inte är högre än för personer utan IBS. Däremot har flera undersökningar visat att patienter med IBS skattar sin livskvalitet som sämre jämfört med friska och ungefär lika dåligt som patienter som har diabetes, depression och avancerad njursjukdom. Sjukfrånvaron är högre än för friska och produktiviteten har i vissa undersökningar visat sig vara lägre.

Kostförändring hjälper ofta

Vid behandling av IBS är det viktigt att ta sig tid att förklara sjukdomens patofysiologi för patienten och att det inte finns några komplikationer eller ökad dödlighet. Att söka efter utlösande faktorer, såsom livsstil och kost, och att i möjligaste mån försöka påverka dessa bör föregå diskussion kring läkemedelsbehandling. Många patienter märker att besvären går att påverka med kost och är intresserade av kostförändringar, läs mer på www.viss.nu.

Läkemedelsbehandlingen inriktas på symtomen. Om diarré är dominerande avföringsrubbning är loperamid väl beprövat. Vid förstoppningsdominerad IBS är bulkmedel förstahandsval och makrogolpreparat andrahandsval. Buksmärta vid IBS kan behandlas med amitriptylin i startdosen 10 mg till natten vilken kan titreras upp till 25─50 mg. Hos patienter med IBS-C begränsas användningen av amitriptylin av dess förstoppande effekt. Nyligen godkändes substansen linaklotid (Constella) på indikationen IBS-C. Mot bakgrund av den ännu så länge begränsade erfarenheten av nytta på längre sikt är preparatet i Kloka Listan 2015 angivet som ett preparat för specialiserad vård.

Mikael Lördal, med dr, överläkare, Gastrocentrum, Karolinska universitetssjukhuset, ordförande Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för gastroenterologiska sjukdomar

Senast ändrad 2018-04-26

Evidens 1 2015

Det här är en artikel från tidningen Evidens. Läs hela tidningen här.


Vill du ha papperstidningen - kontakta lakemedelskommitten@sll.se

Alarmsymtom/-tecken
Tecken som talar mot IBS

  • Blod i avföringen
  • Feber
  • Matleda
  • Viktnedgång
  • Progredierande smärta
  • Smärta som stör nattsömnen
  • Anemi
  • Palpabel resistens
  • Ålder över 45 år