Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Antibiotika skrivs allt oftare ut vid digitala vårdmöten

Publicerat 2022-03-07
Graf: Uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare 2019-2021 i Region Stockholm.

Omkring en tredjedel av all antibiotikaförskrivning inom Stockholms län sker idag vid digitala vårdmöten, en utveckling som antagligen har påskyndats av situationen under pandemin.

I de allra flesta fall följs de rekommendationer som finns gällande antibiotikaförskrivning utan fysisk undersökning. Men det finns också tveksamma fall, både vad gäller val av antibiotikasort och vilken diagnos som behandlas.

Vårdkontakter på distans, till exempel videomöten, har de senaste åren blivit en naturlig del av hälso- och sjukvårdens verksamhet. Till en början var privata aktörer, till exempel Kry, Min Doktor och Doktor.se drivande, men numera finns teknik och rutiner för digitala vårdmöten på snart sagt alla mottagningar. Pandemin har med all sannolikhet påskyndat utvecklingen. Husläkarmottagningarna i länet förskrev 2021 knappt 200 000 antibiotikarecept. Av dessa var 76 000, alltså ungefär en tredjedel, förskrivna vid en distanskontakt. Men fenomenet är inte nytt, redan före pandemin stod distanskontakter för ungefär en fjärdedel av antibiotikarecepten från länets husläkarmottagningar.

Under 2021 registrerade vårdgivare med uppdrag i Region Stockholm omkring 281 000 distansbesök som gällde någon infektionsdiagnos. Vid 43 procent av dessa besök förskrevs ett antibiotikarecept. Majoriteten av distanskontakterna utgjordes av husläkarverksamhet (246 000), med akutsjukhusen som god tvåa. Åldersgruppen 15–44 år stod för både de flesta infektionsdiagnoserna och de flesta antibiotikarecepten.

Förskrivningsrekommendationer vid digital vård

All vård lämpar sig inte för distanskontakt. Många gånger krävs en fysisk undersökning för att vården ska kunna betraktas som god och patientsäker. Inte minst gäller detta vid akuta infektioner av sådan art och grad att antibiotikabehandling övervägs.

Strama arbetar för en hållbar antibiotikaanvändning och har tagit fram rekommendationer för antibiotika vid digitala vårdmöten. I korthet är det främst vid två diagnoser som antibiotika bedöms kunna förskrivas utan något fysiskt möte:

  • Sporadisk, akut cystit hos icke-gravida kvinnor. Akut cystit hos i övrigt friska och icke-gravida kvinnor behandlas framför allt i symtomlindrande syfte. Vid typiska symtom krävs varken urinsticka eller urinodling rutinmässigt för diagnos, och någon fysisk undersökning anses heller inte nödvändig av kvinnor som tydligt kan redogöra för sina besvär.
  • Okomplicerat erytema migrans, förutsatt att man har fullgod bild- eller videoåtergivning.

Tveksamheter förekommer

Om man tittar på alla registrerade distansbesök med infektionsdiagnos, finns det för cirka 40 000 av de förskrivna antibiotikarecepten en tydlig koppling till en vanlig infektionsdiagnos.

Av data framkommer då att den vanligaste diagnosen som föranledde antibiotikaförskrivning på distans under 2021 var akut cystit och de flesta antibiotikarecept till denna diagnos utgjordes av pivmecillinam och nitrofurantoin. Helt i enlighet med gällande rekommendationer alltså. Men det förskrevs också cirka 1 000 recept på ciprofloxacin mot akut cystit. Ciprofloxacin har allvarliga biverkningar, är resistensdrivande, medför hög risk för miljöpåverkan och tillhör de antibiotika som inte bör förskrivas på distans. Den främsta indikationen för ciprofloxacin är febril urinvägsinfektion, en infektion som i de flesta fall kräver ett fysiskt möte och provtagning.

Det enskilt största preparatet var däremot fenoximetylpenicillin, pcV, med över 14 000 recept. Drygt 5 000 av dessa förskrevs mot borrelia. Resterande pcV-recept förskrevs bland annat mot faryngotonsillit (3 000 recept), ÖLI (2 000 recept) och akut rinosinuit (1 300 recept). ÖLI ska överhuvudtaget inte antibiotikabehandlas, medan faryngotonsillit och rinosinuit kräver fysisk undersökning och ibland provtagning innan antibiotika ordineras. Här verkar det alltså göras en hel del avsteg från gällande rekommendationer, möjligen som en eftergift åt förhållandena under pandemin.

Sammanfattningsvis är det en betydande andel av antibiotikan i länet som förskrivs vid digitala vårdmöten. Det mesta rör sig om smalspektrumantibiotika på indikationer som är rimliga att handlägga utan ett fysiskt möte. Men det finns också förskrivning som är tveksam både avseende val av antibiotikasort och vilken diagnos som behandlas. Rätt använd är digital vård ett bra komplement till fysiska möten men god kvalitet och patientsäkerhet måste värnas även på detta
område.

Anna-Lena Fastén, allmänläkare, Strama Stockholm

Senast ändrad

Tidningen Evidens